Direktlänk till inlägg 22 september 2009

Tisdag

Av Jenny Kårheim - 22 september 2009 22:31

Igår låg jag i sängen hela dagen :P . Fan vad skönt! hehe

Men jag borde nog inte göra sånt, svårt att komma igång dagen efter, så idag har jag också bara legat i sängen.

Men pappa kom hem idag så imorgon så kommer man upp i alla fall.


Det är ganska svårt att fatta hur jag mådde för fem år sedan. Jag levde praktiskt taget i sängen i 2 månader.

Kanske ska ta det från början för er som läser denna blogg och inte känner mig. År 2000 dog min brorsa efter att ha varit sjuk i blodcancer i ett halvår, 2 år senare fick vi reda på att min mamma hade fått en hjärntumör, de två åren hon var sjuk så var det jag som fick ta hand om henne, tänker inte gå in på det så mycket men tänk er de saker man måste göra med en bäbis, det fick jag göra för min mamma. Hon dog 1 september 2004, en vecka innan jag fyllde år, hon begravdes på min födelsedag, under tiden hon var sjuk gick jag i gymnasiet, har fått berättat i efterhand att jag såg ut som ett spöke de åren, nollställd. Kort efter det så drabbades jag av depression, panikångest, social fobi, agora fobi. Det var då jag blev sängliggande i 2 månader, åkte till vårdcentralen ett antal gånger och de letade efter "fysiska" fel på mig men hittade inget, sen var det ungefär som om de bara: Nä vi kan inte hitta något fel, hej då.

Jag har mycket att tacka min pappa för, han drog mig till coop forum när han skulle handla, jag gick runt på coop forum och hade dödsångest, så kändes det. Sen så började jag gå tillbaka till skolan, pappa körde mig dit och i början satt han i bilen och väntade på mig. En tid senare klarade jag att ta bussen hem. Allt gick bara bättre och bättre, jag tog studenten, fick gå någon termin extra för att ta igen det jag hade missat och inte klarat av. Ett tag efter det blev jag inskriven på något som heter Allt under ett tak, ett ställe där det är rehabilitering och sysselsättning. Jag gick där i 2 år, allting fortsatte att gå bättre. Vid denna tiden kunde jag ta bussen både dit och hem. Efter det så gick jag en kurs som heter framsteg, där man får coaching och motivation inför arbetslivet, man fick också lära sig att skriva cv och personligt brev, efter denna 8-veckors kurs så blev jag inskriven i något som kallas samverkan mellan myndigheter, där jag ska få tag i en arbetsplats att arbetspröva på. Där är jag nu. Har bara varit inskriven några veckor så har inte fått någon plats än.


När jag tänker tillbaka på denna tid så känns det inte som om det har tagit 5 år. Nu klarar jag att åka och handla själv, ta mig till olika platser m,m,

Jag tänkte att jag skulle skriva detta för att om det kanske är någon som är i den situationen jag var, som läser denna blogg så ska den veta att det blir bättre, man blir aldrig frisk från panikångest men man lär sig att leva med den.


Och jag tycker att jag har lärt mig det ganska bra. Om det är en person som träffar mig nu och inte har träffat mig innan vet inte vad jag har gått igenom och kan inte se det på mig, jag är en helt normal person nu.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jenny Kårheim - 17 mars 2014 16:07

Då sitter man här och väntar på att älsklingen kommer hem. Snuttan ligger och sover så det är lugnt och skönt. Hur kan det vara så att jag är piggare idag än igår, inatt sov jag i... ja tre, fyra timmar och natten före åtta,nio timmar. Johnny har väl...

Av Jenny Kårheim - 21 februari 2014 12:56

Haha, ja, man kanske skulle starta om på en ny blogg, haha, nästan 2 år sen sist. MYCKET har hänt sen sist, jag har fått en liten ängel, tös på fyra månader. Illamående igenom hela graviditeten men det gick. Det var ju värt det i alla fall. Så nu är ...

Av Jenny Kårheim - 17 juni 2012 20:38

Skolan är slut. Skönt att det är slut. Verkligheten väntar.   "Sommaren" har kommit. Stora citatecken där. Sommaren kom blev varmt och gott sen försvann den igen, nu känns det som höst så mycket som det regnar. Vill ha tillbaka sommaren. ...

Av Jenny Kårheim - 16 februari 2012 20:36

Envägskommunikation är skitbra när man ska prata ut om saker. Ett, två, tre så slutar den andra personen att skriva. Kul, blir frustrerad. Men men. Skönt att praktiken börjar nästa vecka så man får lite tid att tänka.   Känns som om det blir ...

Av Jenny Kårheim - 15 februari 2012 19:06

Varför håller du på så här? Du sa att du inte skulle nämna några namn eller attackera någon, men du tittade på alla i klassen utom mig. Sen efter lektionen så ville du inte prata med mig. Inte konstigt att jag känner mig attackerad av dig. ...

Ovido - Quiz & Flashcards