Envägskommunikation är skitbra när man ska prata ut om saker.

Ett, två, tre så slutar den andra personen att skriva. Kul, blir frustrerad. Men men.

Skönt att praktiken börjar nästa vecka så man får lite tid att tänka.

Känns som om det blir fel hur jag än gör.

Har inte en aning hur jag ska behandla dig imon.

E jag tyst och ignorerar dig, så e det väl fel.

Låtsas jag som om inget har hänt, så e väl det fel också.

Borde väl göra som, en jag pratade med igår sa, att jag skulle göra och bara skita i alltihopa.